Crohn?s sjukdom är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom som uppträder i skov. Hela magtarmkanalen kan drabbas av inflammationen, vanligast är dock ileum och colon. Orsaken är ännu okänd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vuxna individers upplevelser av Crohn?s sjukdom, om sjukdomen påverkar livskvaliteten samt fysiska och psykiska aspekter.

Denna rapport handlar om diagnostik av Crohns sjukdom och i synnerhet om magnetkamerans roll för att uppnå en bättre bedömning och kartläggning av sjukdomen. Crohns sjukdom kan avbildas med hjälp av många olika tekniker, vi har valt att kolla på de tre vanligaste tekniker: genomlysning, kapselendoskopi och magnetkameraundersökning. Rapporten går kort genom sjukdomsbilden, kapselendoskopi och genomlysning, för att sedan gå djupare i magnetkamera- (MR) tekniken som är grunden till detta arbete. Den tekniska utvecklingen i magnetkamerateknik har gjort det möjligt att med hjälp av snabba MR-sekvenser förkorta undersökningstiden på buken, och därmed göra det möjligt att utesluta problem som t.ex. rörelseartefakter.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av karies och parodontit hos personer med Morbus Crohn. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie. Materialet till litteraturstudien samlades in genom sökning i databaserna Cinahl, PubMed och ScienceDirect. De sökord som användes vid litteratursökningen i samtliga databaser var ?caries?, ?Crohn?s disease?, ?periodontal disease? och ?periodontitis?.

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) är en av samhällets nya folksjukdomar och ses som ett stort problem. IBD innefattar flera olika sjukdomar som påverkar mag- tarm kanalen, där Ulcerös kolit och Morbus crohn är de största och vanligast förkommande sjukdomarna, dessa kommer att belysas i denna litteraturstudie. IBD sjukdomarna är kroniska, inflammatoriska och uppträder i skov. Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa tarmsjukdomar påverkar vuxna individers livskvalitet både psykiskt och fysiskt. Resultatet visar att sjukdomarna påverkar individernas livskvalitet och kan bidra till ångest, depression och social isolering.

En person som drabbats av den inflammatoriska tarmsjukdomen Mb Crohn är under ett svårt skov ofta i behov av sjukvårdskontakt. Skovet kan innebära blodiga diarréer flera gånger per dygn, buksmärta och feber. För att minska patientens lidande är det viktigt att sjukvårdskontakten blir positiv för patienten. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med Mb Crohn upplevde kontakten med vårdpersonal samt vilka faktorer som påverkade kontakten. Den metod som användes var en kvalitativ innehållsanalys som gjordes av text från sex bloggar skrivna av personer med Mb Crohn. En blogg kan beskrivas som en dagbok, publicerad via internet. Resultatet visade att kontakten med vårdpersonal gav både positiva och negativa upplevelser.

Sahlgrenska Academyat University of GothenburgDepartment of internal medicine and clinical nutritionAbstractTitle: Can exclusive enteral nutrition replace steroid treatment in pediatric Morbus Crohn?Author: Hanna Rymark Lehnér and Josephine PetterssonSupervisor: Mette AxelsenExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: May 23, 2012Background: Morbus Crohn is a chronic inflammatory bowel disease which periodically causes great suffering for the patient. There is solid scientific evidence that treatment with steroids effectively induces and preserves remission. However, side effects are many and a great risk for stunted growth and skeletal development exists in children. A widespread view is that exclusive enteral nutrition is as effective as steroids in pediatric Crohn´s.

Bakgrund: En kronisk oförutsägbar sjukdom som Crohns sjukdom framkallar fysisk, psykologisk och social stress. Sjukdomen påverkar vardagen, försämrar livskvalitet och skapar oro. För att bedriva personcentrerad vård krävs insikt i hur denna oro upplevs.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjukdomsrelaterad oro hos personer med Crohns sjukdom.Metod: Åtta kvinnor och fyra män mellan 30 och 64 år som skattat sin sjukdomsrelaterade oro som hög eller mycket hög identifierades. Intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen genererade tre kategorier: (1) Oro för sjukdomen i sig, (2) känslor runt oron, (3) samt hantering av oron. Sjukdomens oförutsägbarhet samt nedsatt funktion till följd av trötthet och bristande kontroll över tarmfunktionen var de mest framträdande orsakerna till oro.

Background: Inflammatory bowel disease (IBD) includes Crohn´s disease (CD) and ulcerative colitis (UK). The diseases are chronic and have a pattern of relapses interspersed with relatively symptom-free periods. Common symptoms during relapse are diarrhea, abdominal pain and weight loss. Since you have IBD for life it is important to find ways to relate to and cope with the disease. In that process a nurse can be of great help.Aim: The purpose of this literature review was to increase the understanding of how adult patients with inflammatory bowel disease experience their daily lives.  Method: The method used was a literature review.

Bakgrund: Crohns sjukdom och ulcerös kolit är två huvudtyper som utmärker inflammatorisk tarmsjukdom. Inflammatorisk tarmsjukdom påverkar mag- och tarmkanalen och har ett oförutsägbart sjukdomsförlopp. Inflammatorisk tarmsjukdom debuterar vanligtvis i åldern 15-30 och kan ge ogynnsamma konsekvenser i personens dagliga aktiviteter eftersom han eller hon är upptagen med att exempelvis studera, skapa karriär eller bilda familj. Sjukdomarna har flera gemensamma särdrag där de förekommer i så kallade skov med perioder med försämring då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig, vilket leder till symtom som exempelvis blodiga eller slemmiga diarréer, viktnedgång, buksmärtor och trötthetSyfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva konsekvenser av att leva med Crohns sjukdom eller Ulcerös kolit hos vuxna personer.Metod: En litteraturöversikt. En litteratursökning gjordes som ledde till sex granskade artiklar.

Den unga vuxna genomgår såväl kroppsliga som kognitiva förändringar samtidigt som de är i livsfasen att finna sin identitet. Att drabbas av en långvarig sjukdom i detta skede i livet kan påverka den personliga utvecklingen. Inflammatoriska tarmsjukdomar innefattar Morbus Crohn samt Ulcerös kolit vilka drabbar mag- tarmkanalen. Symtomen som sjukdomarna medför kan bidra till ett lidande för den unga vuxna såväl fysiskt som psykiskt. Syftet är att beskriva erfarenheter av lidande hos den unga vuxna som insjuknat och lever med en inflammatorisk tarmsjukdom.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderar ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De är kroniska och uppkommer i skov då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig vilket ger en komplex symtombild med akuta diarréer, rektalblödning och buksmärtor. Behandlingen går ut på att minska symtom och förebygga uppkomst av skov. Då dessa sjukdomar påverkar det dagliga livet så påverkas också den individuella hälsorelaterade livskvaliteten, vilket mäter den fysiska, psykiska och sociala aspekten av ett hälsoproblem.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av hälsorelaterad livskvalitet hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom.Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tolv vetenskapliga artiklar har utgjort grunden till resultatet och skapat en översikt på befintlig forskning. De har lästs, sammanfattats och analyserats där likheter och skillnader har hittats och teman bildats.Resultat: Resultatets fyra huvudteman är Fysisk funktion, Psykisk funktion, Social funktion och Att återställa sin livskvalitet.

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv neurologisk sjukdom som drabbar både män och kvinnor. Att drabbas av en kronisk sjukdom medför för individen en förändrad livssituation. Det finns idag inget botemedel men med rätt behandling kan den sjukes livssituation förbättras avsevärt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur individer som drabbas av Parkinsons sjukdom erfar samt hur de hantera den förändrade livssituationen baserat på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det kan ta tid för individen att komma till insikt med sin sjukdom.

BakgrundMänniskors trosföreställningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat.

Bakgrund: Antalet personer som får någon form av demenssjukdom ökar som en följd av att människor lever längre och att sjukdomen ökar med stigande ålder. Den vanligaste formen är Alzheimers sjukdom. Demens definieras ofta som de anhörigas sjukdom, den som fått sjukdomen fokuseras det sällan på. Det är en kronisk sjukdom och tillhör en av våra folksjukdomar med dödlig utgång. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att få och leva med Alzheimers sjukdom.

Vid en kronisk sjukdom gäller det att kunna ta hand om sig och ha en fungerande egenvård. Vårdtagaren idag bör bli mer involverad i sina egenvårdsval, för att kunna sköta om sin kroniska sjukdom. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde inverka på lärandet i egenvården i samband med kroniska sjukdomar. Resultatet delades in i tre olika kategorier: gruppens betydelse för lärandet, trygghetens betydelse för lärandet och förebilders betydelse för lärandet. Det framgick att dessa faktorer hade stor inverkan på lärandet för personer med kronisk sjukdom i egenvården..